Det här med att återförenas efter en vecka ifrån varandra. Att ha saknat varandra oändligt.

 

Prata om allt. Skratta åt inget. 

 

Att bara kunna sitta tyst. Att kunna skrika. Att kunna gråta. Skratta. Vara arg. Att kunna vara precis som en är, precis just då. 

 

Att inte behöva förklara. För allt är så solklart. Allt som hänt. Allt som känts. Allt som varit. Allt som kommer bli. 

 

Det är kärlek det. Det är vänskap det. Det är du det.