Det finns en grej som jag är utomordentligt bra på. En egenskap som jag inte tror många slår mig i. Och det är nog bra. För dem, för er.

Jag är oerhört duktig på att tänka. Eller jaa, duktig var nog fel ordval när jag tänker (hehe) efter. Jag tänker jämt och hela tiden. Om allt och om ingenting. Den allra minsta grejen kan bli stor och livsavgörande. Och tvärtom.

På senaste har jag tänkt mycket. Kanske mer än tidigare. Trodde inte det var möjligt. Men tydligen. Tankarna bara maler på. On and on. Självklart är det bra att tänka. Men att övertänka, det är inte bra. Och det är egentligen det som jag är expert på. Hur? Varför? Nu då? Blir inte riktigt klok på mig själv. Eller på något annat heller för den delen.

 

Det här gjorde varken er eller mig något klokare eller någon nytta.

Annat än att det för mig är skönt att ha fått lätta lite på hjärtat mitt.