Vet ni vad jag gjorde för prick en vecka sen? Jag var så mätt att jag trodde jag skulle avlida. But luckily I didn't.

 

För vet ni vad som hände seeeen????

 

Alltså lyckan i det som hände den kvällen. Skulle kunna göda alla världens stora ledare och skapa världsfred på fem sek. MEN nu går det ju inte att ge bort glädje. Nej för glädjen jag surrar om bodde i min då artonåriga kropp. Glädjen i att ha jordens finaste vänner. Som fixar och donar för MIG. Lillalilla jag. Som gråtit tårar över vänner så många gånger (långt många fler än de som spillts över pojkar). Glädjen i att inse att jag har funnit dem finaste på hela jorden. Såna där vänner som man drömmer om.

 

Vad de gjorde, som fick mig att må och känna allt det här? De hade ordnat en överraskningsfest. Som jag drömt om i hela livet. Och nu hände det. Kan inte tacka nog. Kan knappt förstå att det hände. Men det gjorde det. Och oj som jag hade kul den kvällen. Hög på livet och gladast i världen.

 

Så tack mina skatter. För att ni finns. För allt ni gjort. För allt ni gör. För att ni är ni.