Säger som jag alltid säger till mina vårdisar: idag är det fredag, fredag hela långa dagen.

 

Jag vaknade imorse med nyheten om att allas vår Nelson Mandela har gått bort. Fick lite ont i hjärtat av det. För vilken snubbe den mannen var. Jävlar åh. Nu befinner sig ett helt land, ja en hel värld, i smärta och sorg. Tänk ändå att det finns människor som han, som berör en hel värld. Som, på riktigt, lyckas göra skillnad.

 

Jag ska nu inte fastna i prat om honom, det skulle lätt kunna bli så. Utan vi fortsätter. Men med honom i bakhuvudet, ok?

 

Denna helg tror jag kommer bli riktigt bra, en myshelg. Laga middag med syskonen. Fira Charlottes nittonde födelseår med fina människor och varma drycker. Sova i stugan, och njuta av utsikten ovan. Äta god mat.

 

Jag ska bara vara i helgen, sådär som man behöver ibland.