Nu sitter jag återigen här. Regnet öser ner över hösten utanför fönstret. Disken väntar i diskhon. De sista grejerna väntar på att bli uttagna ur resväskan. Sen ska den tillbaka i förrådet. Inköpslistan är påbörjad och matlistan likaså. Vikteamet blinkar på telefonen och jobbpassen rullar in. Jag är tillbaka. Hemma.

 

En fin resa. Flera fina resor. Men nu är jag hemma. Oj som det är fantastiskt. Älskadeälskade.

 

Jag älskar resor. Men inte lika mycket som hemma. Lyckan som alltid bor i min mage när bältesskylten lyser i flygplanet. När jag ser norrbotten genom flygplansfönstret. När jag sen rullar genom skogarna, hemåt.

 

Lika fantastiskt som det är att vara spänd inför en resa, längta vänta och hoppas. Lika fantastiskt är det att vara lugn inför en hemkomst. För när det väl kommer till kritan så finns det ingen annan plats än den här för mig.